Bostadsanpassningsbidrag (kommunen)

Ändamål

Bostadsanpassningsbidraget betalar för fasta åtgärder i bostaden som du behöver för att klara grundläggande boendefunktioner: att ta dig in i och ut ur bostaden, förflytta dig inne i den, laga mat, sköta hygienen, sova, vila och umgås. För dig som använder rollator är två av åtgärderna särskilt relevanta. Trösklar är den vanligaste orsaken till att en rollator inte kommer fram inomhus, och en ramp vid entrén är ofta skillnaden mellan att kunna gå ut själv och att inte kunna det. Bidraget täcker också stödhandtag, kilar, och trapphiss. Till skillnad från stiftelsebidragen är detta inte inkomstprövat. Det är en rättighet enligt lag, inte en välgörenhet, och prövas mot ditt behov — inte mot din ekonomi.

Vem kan söka

Du som har en bestående funktionsnedsättning och behöver anpassa din permanenta bostad. Det gäller oavsett inkomst och oavsett om du äger eller hyr. Du måste alltid bifoga ett intyg från en sakkunnig som styrker behovet — arbetsterapeut, fysioterapeut, läkare eller annan med motsvarande kompetens. Arbetsterapeuten är den vanligaste vägen, och kontakten går oftast via vårdcentralen eller kommunens rehabenhet.

Så ansöker du

Ansökan görs hos din kommun, inte hos regionen och inte hos Försäkringskassan. Handläggaren prövar den mot lagen om bostadsanpassningsbidrag och bedömer om åtgärden är nödvändig för att bostaden ska fungera för dig. Ett hembesök är vanligt. Vissa kommuner ber om separata arbetsförslag för de enklaste åtgärderna — stödhandtag, trösklar och spisvakt — just för att kunna handlägga dem snabbare.

Bilagor som krävs

• Läkarintyg eller intyg från arbetsterapeut

Tips inför ansökan

Bidraget gäller inte normalt underhåll, renovering eller tekniska brister i bostaden. Är badrummet slitet får du inte det renoverat — men behöver du badkaret utbytt mot dusch för att kunna sköta hygienen, är det en anpassning. Formulera därför ansökan utifrån funktionen du inte klarar, inte utifrån det som ska byggas.